14 april 2009
Man borde nog bara vara tyst.
Idag satt jag och berättade om hur bra det gick med nattningen numera, att Seth somnade efter att vi sagt god natt och lämnat rummet varje kväll utan minsta bråk. Tji fick jag, för idag har han öppnat dörren och kommit ut smygandes flera gånger, humöret är det dock inget fel på, men ändå. Nåväl, tur att man har ett barn som inte på eget bevåg varken kan lämna sängen eller öppna dörrar. Det kommer, jag vet, men det gäller att njuta så länge det varar. Det kan vara rätt jobbigt det där när de växer och blir långa för de når så fasligt långt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Vilken busig kille :)
Skicka en kommentar