Just nu känns varje träningspass som en investering i mig själv. I välmående, egen tid och förhoppningsvis ett steg mot förgörelsen av tvåbarnsvalken, den omtalade. I ärlighetens namn kändes det som droppen när jag fick frågan om jag var gravid en tredje gång, jag har inte tyckt att min putmage varit SÅ farlig men det är den tydligen och det känns långt ifrån okej.
Känner mig peppad till tusen efter mötet med den personliga tränaren i torsdags - så nu kör vi så att det ryker. Vartenda överflödigt kilo ska på sikt bort men jag inbillar mig inte att jag kommer i de där smaljeansen som man hade långt innan hormonbehandlingar och graviditeter. Det räcker faktiskt att komma i jeans med mindre storlek än nu som man känner sig fin i.
Igår blev det ett fartfyllt danspass, om än det var lite pinsamt emellanåt var det extremt välgörande både för humör och förbränning. Efteråt körde jag mina styrkeövningar och jag kan lova att jag har ont nästintill överallt idag. Avrundade dagen med 35 minuter på crosstrainern så nu har jag gjort mig förtjänt av en lugn stund i soffan tillsammans med den äkta hälften.
1 kommentar:
Så länge man tränar och vill gå ner i vikt för sin egen skull så tror att man lyckas utan större problem! :)
Om det däremot handlar om vad andra säger och tycker och tänker så tar det nog stopp förr eller senare...
Så heja heja!! :D
Skicka en kommentar