Grön av avund.

Missförstå mig inte, min man har verkligen oerhört många kvaliteter. Såklart. Men det finns en sak som jag är riktigt riktigt avundsjuk på. När han lägger huvudet till kudden om kvällen somnar han på nolltid, alla tankar läggs på hyllan för dem kan man ändå inte göra något åt just då och allt blir ju bara värre om man inte sover. Så sant, så sant. Bredvid ligger jag, alltför ofta snurrandes, tänkandes och funderandes. Jag har med andra ord ofta svårt att somna och det i ekvationen småbarn-som-inte-sover-som-man-kunde-önska-om-nätterna, mina vänner, är inte en härlig kombination.

Jag är verkligen grymt avundsjuk på hans förmåga att bara slappna av, somna in och sedan sova en djup och härlig sömn hela natten. För han vaknar inte heller så fort någon av barnen skulle råka låta lite, som jag. Avundsjuk var ordet.