Idag jobbar maken kväll, alltså har vi faktiskt spenderat dagen ihop hela familjen och det kändes välbehövligt efter all ågren som barnens långa dagar på förskolan framkallat hos oss. Lite ärenden och jag hängde med så gott jag kunde, och sedan bara lugn och ro hemma. I den mån en 2 år och åtta månaders flicka och en 3 år och 9 månaders pojke erbjuder det, vill säga. Ett tag var nog alla leksaker utspridda och jag kände nästan för att andas i en påse för att lugna ner mig, men det gick ju det också.

Nu har jag stoppat i säng barnen och sitter bara och slappar i soffan, helt själv. Trots sitt kaos så gör dessa dagar gott i själen. Fy tusan vilka härliga ungar jag har och tack gode Gud för min man.